every moment brings a surprise

vet att den finns. Men just idag är det precis därför jag tycker det är så bra att

det är så, det är precis det jag är ute efter. att inte alla ser.

jag undrar hur mycket man egentligen ska tåla/ orka att få höra

om man ens ska kunna acceptera dethär och gå vidare och tro att allt ska bli så bra

förrut trodde jag alltid det, så fort vi kommit över dethär kan ingen ha det bättre än oss, när vi har det BRA ja.

då kan jag hålla med om det, men när vi bråkar,åh. alla kan ha det bra och känna sig 

lyckliga, alla par kan bråka och tycka att allt är skit men 

jag undrar verkligen om det är så många som får höra sånna saker som

jag får? 

och om dom skulle klippa av bandet och gå därifrån direkt i så fall eller vad dom skulle göra 

. det känns så...

har blivit för många gången med ofta samma sak och det är inte bra,

inte bra alls. 

även om det ändrar sig för stunden kommer det ju säkert komma tillbaka, pendla 

precis som vanligt

det är inte den kärlek jag vill ha

jag vill känna att min kille verkligen tycker om mig i alla väder och vind för precis den jag är.

och jag vet inte om jag har det. har jag det ? 

det är det jag vill ha i alla fall och det är faktiskt ett krav för mig. 

vet inte vad jag ska göra för att göra det bästa, även om jag vet vad 

andra tycker. kan man va så klyven så den ena delen av mig håller 

med de andra så det bara skriker om det och den andra delen av mig

säger mig att jag inte klarar av det för då skulle jag tappa så mycket 

som jag tycker om.

aja hur eller hur hände det ju faktiskt något kul igår med 

visade sig att jag ska få följa med tove till österike v. 6 :) hoppas vissa av oss kan

va glada för mig skull i alla fall ... :/ 

har i alla fall något att se fram emot där jag bara ska ha det kul

och slippa tänka på en massa dumheter. 

My mind is gone, i'm spinning round

And deep inside, my tears i'll drown

I'm losing grip, what's happening

I stray from love, this is how I feel